Ja, ta mig fan. Denna dag, som jag trodde skulle bli asjobbig, blev istället både energigivande och rolig. :) Redovisningen gick som tidigare nämnt asbra (handlade om starlings lag och hjärtats slagvolym i vila och arbete etc hemsk kul!). En snabblunch i trevligt sällskap, sedan skulle slutmätningarna i vår träningsstudie utföras. Jag trodde inte att jag ökat något alls i hypertrofi, men se det hade jag! Ca 1 cm nästan. :D Fantastiskt! Dessutom hade fett% minskat kring biceps och triceps. Hell to the yeah.
En kort introduktion till veckans arbeten, sedan en laktat, VO2, RER och puls-laboration i idrottslabbet. Jag trivs alltid bra då jag får ta blodprover och laktat. :) Sjukt kul. Dessutom sa resultaten ungefär som vi förutspått, vilket kommer underlätta rapportskrivningen extremt.
Dagen avslutades med ett besök hos arbetsterapeuten. Hon kunde såklart inte gissa vad som orsakar smärtan i mina handleder, men jag fick ut ett par ordentliga skydd. Hon påpekade att jag hade bra styrka, och att hon inte ville ge något träningsprogram då allt redan egentligen var på topp. Hon sa också att jag ju redan vet vad det handlar om i och med min utbildning, vilket är sant. Jag visste redan det hon skulle säga så... Och i och med att jag tränar så mycket, är så pass stark som jag är, och även kommer fortsätta med detta resten av livet så är det ju bra att typ... Hitta en orsak till varför jag har ont. Det är nästa steg i processen. ;) Men det känns helt ok faktiskt.
Dessutom har jag traskat i 35 minuter av dagens 60 i utmaningen. Snabbt och högt tempo! Är fett taggad på att träna nu. Lyfta skrot i gymmet, döda magen i brutalbänken, hitta fokusbubblan på ett spinningpass eller garva loss till ett danspass. Bara halsontet kan lägga sig ska jag fetköra!!! :)
Edit: ett bra tecken att jag börjar hitta tillbaka till mig själv: jag spontanspringer mellan olika ställen då jag tycker det går för långsamt att gå. ;)
