Det här med ärlighet..

Jag har lite svårt att vara ärlig mot mig själv, och det är något som jag jobbar med varje dag. För att ni ska förstå vad jag menar, se dessa exempel.
  • Jag har tränat. Det var asjobbigt och bara tungt, inte roligt alls. Jag ringer till en kompis och säger "fan vad kul det var att träna idag!!", låter aspeppad och lurar mig själv. För visst blir det roligare.
  • Jag har ätit dåligt, skippat frukosten och inte käkat middag förrän 21 på kvällen. Jag ignorerar det faktumet och tänker istället "åh vilken nyttig lunch jag åt", fastän dagen SÖG.
Ni förstå va? Inga stora saker, men lite sådär att jag inte riktigt låter mig tycka vad jag egentligen gör. Det sista exemlet var ganska slående för dagen. Förutom lunchen. Den sög och var asdålig.
 
Idag har jag alltså skippat frukosten, ätit dålig lunch och lagar middag först nu, halv tio på kvällen. What? Jag vet ju att det suger eftersom jag är utbildad en del inom kost, men alltså.. Skärpning.
 
Tillbaka till ämnet. Ärlighet. Vad jag vill få fram är att jag har så stor nytta av att vara ärlig mot mig själv. Att bara skriva/säga "fan, träningen var skit idag. Nu ska jag deppa ihop under täcket och ta nya tag imorgon". Jag behöver tillåta mig att tänka så, att inte spela peppad även då jag inte är det. Hemläxa till mig där. 
 
Vet inte riktigt vad jag ville få fram med detta inlägg. Jag försöker hur som helst att vara öppen och ärlig här i bloggen. JAG behöver det. Mental träning är fantastiskt viktig, särskilt då man försöker gå ner i vikt alt. träna ordentligt.
 
Ta hand om er!
 
Edit: Ja, vad består middagen av då? Rester från kycklinggratängen. Världens lättaste. Och godaste. Äts med gurka och tomatsallad. :)

Kommentarer
Postat av: K

Vet precis hur det är: Lättare att tro på något själv om man säger det högt eller till andra.. Som anorektiker som säger till vänner: "jag har redan ätit". Då tror de ofta att det är mer okej att inte äta.

Jag kom till och med på mig själv med att fuska med kaloriräknandet en dag. Åt mer än vad jag skev ner men tänkte ändå: "Gud vad jag har varit duktig idag.." - Dags att se till att ta tag i sig själv! Men det är svårt!!

Svar: Ja, det är så lätt att ljuga för sig själv! Och det är en så svår balansgång, man vill ju inte gå omkring och vara negativ och ledsen. Det hade varit sjukt jobbigt. Hm, vi får jobba på detta hörru. ;)
Emma Löfgren

2012-09-11 @ 14:59:17
URL: http://Dentuffavagentillbaka.wordpress.com
Postat av: Linda

Samtidigt ska man nog inte ta sanningen för hårt och är man en person som gör det är det ibland bra att ljuga för sig själv för att inte må skit över småsaker man gjort fel hela tiden. Tror det handlar om balans. Kanske borde man tänka på det negativa och sen lyfta fram det positiva, som jag skippade frukost o äter sen middag MEN jag åt en bra lunch när jag hur lätt som helst hade kunnat käka något onyttigt och dåligt, då slipper man ljuget helt. Hoppas du förstår va jag menar, känner mig lite för yr för att egentligen få fram det jag vill ha sagt haha

Svar: Jag förstår precis vad du menar! Jag jobbar delvis som tränare, och det jag nästan jobbar mest med är att lyfta fram framsteg. Det är så otroligt viktigt både för självkänsla, självförtroende och humöret. Och prestationen. Jag tycker inte heller man ska gå och älta det negativa hela tiden, utan bara konstatera det och gå vidare, utan att ljuga för sig själv, samt att man lägger stor vikt vid att konstatera det positiva också. Och allra helst avsluta med det positiva, så den känslan sitter kvar i kroppen. :)
Men om man fortsätter ljuga för sig själv så fortsätter man ju med ett dåligt beteende.
Emma Löfgren

2012-09-11 @ 18:36:55
URL: http://losingitnow.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0